I många debatter talar vår statsminister, Stefan Löfven ofta om Sverige Demokraternas bruna historia. Vänsterpartiet vet vi hette en gång Vänsterpartiet kommunisterna och blickade gärna på Sovjetunionen.

Men hur är det med Socialdemokraterna? Fanns det under Hitlers tid vid makten, bruna inslag hos dem? Vi kommer  att titta lite på deras historia i några artiklar framöver. Denna gång tittar vi på koncentrationsläger i Sverige. Bilden till höger är från interneringslägret i Sveg.

Tage Erlander och koncentrationsläger

Enligt boråsjournalisten Niclas Sennerteg fanns det hemliga koncentrationslägren i Sverige under andra världskriget. Tage Erlander (S) var statssekreterare på socialdepartementet när de började byggas, bara några år senare skulle han bli Sveriges statsminister. Regeringen försökte hålla lägren så hemliga det gick, och fram till för ganska nyligen har allt varit hemligstämplat.

Journalisten Sennerteg avslöjar att det fanns hela  14 koncentrationsläger runt om i landet. De första öppnades 1940, de låg i Långmora och Smedsbo i Dalarna. Det sista torde ha stängts 1943, då all dokumentation brändes.

I de så kallade ”slutna förläggningarna” sattes folk inte för vad de gjorde, utan för vad de var. De flesta som inkallades till dessa läger var kommunister, men där fanns också radikala socialdemokrater, syndikalister, fackföreningsfolk, anti-nazister och tyska desertörer. Formellt benämndes lägren i de flesta fall arbetskompanier. Men måste klassas som koncentrationsläger, då det handlade om straffarbete och beväpnade vakter i många av lägren.

När kriget närmade sig sitt slut friades kommunister, antinazister m. m. från lägren och i stället fördes dit utlänningar med nazistsympatier; främst norrmän och danskar.

Källor: Sveriges Radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=2282405 och

Wikipedia arbetsläger